Karesuando
Sveriges nordligaste kyrkby

Karesuando är Sveriges nordligaste kyrkby, belägen i Kiruna kommun, ca 178 km nordost om Kiruna och ca 250 km norr om Polcirkeln. I själva Karesuando finns det ca 350 invånare och i hela Karesuando församling finns det ca 1200 invånare , med byarna Idivuoma, Mertajärvi, Maunu, Kuttainen, Sudjavaara, Paittasjärvi, Saivomuotka, gårdarna Luongaslompolo, Ruodosniemi samt fjällägenheterna Naimakka, Saarikoski, Siikavuopio, Kummavuopio och Keinovuopio (fjällägenheterna ligger längs Könkämä älvdal).

Karesuando har även varit en egen kommun fram till 1971, då det sammanslogs med Kiruna kommun.

Karesuando har i alla tider varit bebodd av folk från olika kulturer, därav dess fyrspråkighet, svenska, finska, norska och samiska. 
I vår älvdal har det bedrivits en intensiv handel och en av de första marknads- och kyrkoplatserna i lappmarkerna fanns just här. Älven var, särskilt vintertid en livligt trafikerad farled mellan haven i öst och väst. Ortsbor och besökare färdades med lätthet över de frusna, öppna vidderna i ackja dragen av ren. Ännu vid seklets början var vinter- rajdlederna de viktigaste handelsvägarna.

Älvdalen mellan Sverige och Finland befolkades under 1600-talet av nybyggare.
Den första som bosatte sig i Karesuando, hette Måns Mårtensson. Året var ca. 1670 och han kom från Muonionniska, en liten by ca. 70 km söder om Karesuando. 

Redan från början var de mångsysslare som kombinerade olika näringar för att överleva. De flesta hade kreatur och tillsammans med fisket var det basen för deras liv. Nybyggarkulturen i sin äldsta form finns inte kvar, däremot finns traditionerna och värderingarna kvar som funnits i generationer. Kvar finns också fisket som bedrivs enligt gammal sed vid skärskilda tider och skärskilda platser varje år. Karesuando är även ett samiskt kärnområde med ett antal renägare.

Karesuandos näringsliv består idag av skilda grenar, bla. rennäringen, hantverk och turismen. Den största arbetsgivaren idag i Karesuando är Kiruna kommun.