Rapport angående förstudie av behovet av
näringslivsutveckling i östra Kiruna

Genomfört av
Nätverk Sapmi AB
Göran Hedström

 Bakgrund

Karesuando ligger geografiskt vid gränsen till Finland i Östra Kiruna. Karesuando ligger mitt i Barentsområdet med närhet till flera landsgränser. Situationen i hela området liknar varandra med hör arbetslöshet under en längre period, utflyttning, stora avstånd och få större företag.

Trots en mörk bild borde det finnas en framtidstro. Barnen fyller skolorna, olika projektidéer testas, området har en stark trafikströmning (ca 120.000 fordon), området har stor potential för turistisk verksamhet, de samiska företagen och samebyarna jobbar aktivt med utvecklingsplaner osv.

Men området behöver stärka de positiva krafterna och utveckla hopp, vikänsla, samverkan och tilltro till den egna kraften. Byautvecklingsgruppen i Karesuando har fått medel till en förstudie som ger möjlighet att göra en behovs- och kompetensanalys av området. Detta ska användas som underlag till en Interreg III ansökan. Att hitta gemensamma nämnare tillsammans med Finland som är den naturliga samarbetspartnern i och med närheten till varandra och de likartade förutsättningarna.

Inom området finns idag 71 företagare. De flesta av dessa är enmansföretag och jobbar på hobbybasis och är ofta ett komplement till annan verksamhet eller försörjning. Är det möjligt och hur ska dessa företag kunna utveckla sin verksamhet från hobby till bärkraftiga företag är ytterligare sidor som förstudien ska belysa.

Karesuandoområdet har ett stort antal arbetssökande och föreningar som är involverade i olika projekt som jobbar med olika utvecklingsidéer. Från dessa har det vuxit fram en större projektidé som fått arbetsnamnet Eurosuando. Projektet bygger på att samordna resurser som finns i området men också hitta samverksmöjligheter med Finland och bygga upp ett fungerande närverk mellan länderna.

Då tullverket har lagt ner sin verksamhet i Karesuando finns en stor ändamålsenlig lokal till förfogande som ger möjlighet att för företagare nyttja lokalerna och skapa en gemensam mötesplats. I målen till förstudien finns bland annat:

·         Att göra en inventering av företag och entreprenörer samt dess utbud i området.

·         Göra en kompetensanalys av vad för slags utbildningar och kompetenser som krävs i området för att bedriva turism/hantverk verksamheter.

För att undersöka förutsättningarna för dess mål har byautvecklingsrådet i Karesuando anlitat Nätverk Sapmi att genomföra delar av denna förstudie med inriktning mot de punkter som nämns ovan. 

Syfte

Syftet med förstudien var att skapa förutsättningar för ett positivt företagarklimat, utveckla företagens lönsamhet, främja nyetableringar samt öka samverkan mellan olika företag och mellan företag och olika organisationer.

Förstudien ska också ligga som grund för ett ev. Interregprojekt tillsammans med Finland.

Metod

De slutsatser som beskrivs i rapporten är en sammanfattning av vad som framkommit i intervjuer, enkät och vid träffar.

 Informationsträffar 

Två informations- och diskussionsträffar har genomförts i Lannavara och i Karesuando.Till dessa bjöds alla företagare i området in. Representanter från Kiruna kommun, Eurosuando och från Nätverk Sapmi AB deltog på mötet. På mötena informerades om förstudien samt om den förstudie om ett samiskt tjänstecenter som också genomförts i området. På mötet i Lannavara deltog cirka 20 företagare de flesta med koppling till stencentret i Lannavara. Till mötet i Karesuando kom ca 15 deltagare. På det mötet deltog även representanter från Etnotekö kommun i Finland.

Intervjuer

Ett tiotal intervjuer har genomförts med representanter från företagare i Östra Kiruna. Alla intervjuer har varit individuella utom ett samtal med en grupp samiska företagare.

Urvalet av vilka som ska intervjuas har gjorts av en fristående part. Målet har varit att de som intervjuas ska representera så stora delar av näringslivet i östra Kiruna som möjligt. Dvs. vi har försökt få en spridning när det gäller urvalet av branschtillhörighet, företagets storlek samt var företaget är beläget. Intervjuerna skedde under oktober 2001 och varade mellan 1-2 timmar. Intervjuerna genomfördes i samtalsform. Till stöd hade intervjuaren ett underlag med områden samtalen skull handla om. Alla intervjuerna skedde hos företagaren. Förutom dessa samtal har även samtal med representanter från Kiruna kommun, AF Karesuando, företagarföreningen norrsken, Eurosuandoprojektet och samiskt kompetens- och utvecklingscenter genomförts. 

Enkät

En enkät har också skickats ut till samtliga företagare i området ( ej till renskötselföretagen). Totalt 71 enkäter skickades ut. Även en påminnelse har skickats ut. Totalt har 21 företagare svarat på enkäten. Den låga svarsprocenten kan förklaras med att många har finska eller samiska som förstaspråk och enkäten är skriven på svenska.

Alla frågor i enkäten har varit av typen öppna frågor. Totalt innehöll enkäten 20 frågor.

Övrigt material 

Övrigt material som använts till förstudien har varit  samebyarnas utvecklingsprogram, samebyarnas gemensamma strategiprogram och  företagsregistret. 

Avgränsningar 

Förstudien har avsett företag i Östra Kiruna. Den geografiska gränsen har varit Lainio älv.

När det gäller samebyarnas och renskötselföretagens behov finns dessa angivna i samebyarnas utvecklingsprogram och i det strategiprogram som tagits fram för Kiruna samebyar. 

Företagskulturen i området 

I området finns 71 upptagna i företagarregistret. Av dessa verkar 10 företag inom turistbranschen, 16 inom hantverk och 14 inom servicebranschen. Därtill finns 175 renskötselföretag. Övervägande delen av företagen är enmans företag där ägare och företagsledaren är samma person. Denne sköter i stort sett allt själv, dvs. produktion, marknadsföring, försäljning, administration osv. De flesta upplever att man inte hinner med, att tiden är för knapp. Man upplever också att man inte har ekonomi att köpa tjänster (adm., ekonomi, sälj). Nästan alla som svarat på enkäten eller intervjuats är mycket oroliga för framtiden och har därför svårt att våga tror på sin affärsidé och våga satsa på att utvecklas. Utflyttning, minskad service, en politik som upplevs som glesbygdsovänlig gör att många funderar på att upphöra med sin verksamhet eller att flytta från orten.

När någon talar om utveckling, nya projekt och framtiden är det svårt för företagaren att uppbåda hopp och tro utan man möts av en trötthet och en stor portion skeptism. Företagare och övriga befolkningen talar om sin bygd som en hopplöst förlorad del av Sverige utan framtid med människor som hellre jagar älg och plockar bär än som på allvar försöker utveckla och ta ansvar för sin bygd och över sin egen och kommande generationers framtid. Man möts av en destruktivitet som smittar och tar energi och som är en otroligt dålig marknadsföring av trakten. Man möter en trakt som själva ser sig beroende av myndigheter och har svårt att tro på sin egen kraft.

Skillnaden av den framtidstro och den utvecklingsvilja man möts av i delar av Finland bara några mil från östra Kiruna är stor och anmärkningsvärd.

Individuella undantag finns men de är inte många.

Vad jag upplevt som mest oroande i min förstudie är bristen på framtidstro, på en levande vision, på en besjälning och på framtida mål.

De flesta företag saknar affärsplan, vision, framtida mål en strategi osv. De flesta ser sitt företagande som ett sätt att överleva och som en möjlighet att bo kvar.

När jag i mina intervjuer och möten talat om den unika naturen, turismens möjligheter, möjligheterna i den samiska kulturen osv. möts jag av 100 hinder och väldigt få ser några möjligheter. En kultur har skapats som smittar mellan generationer och som även smittar de som besöker området.

Elakt uttryck ser befolkningen de största möjligheterna i det offentliga. Kommunala och statliga projekt möts med större tilltro än näringslivsutveckling. Många företagare vittnar om sin rädsla att inte vara beroende av arbetsmarknadsåtgärder och olika stödinsatser. Många väljer arbetsmarknadsåtgärder istället för att helhjärtat satsa på sitt företagande. Hobbyföretagande eller kombinationsföretagande är för många en kombination mellan arbetsmarknadsåtgärder och företagande. Riskvilligheten är låg. Istället för att under lågsäsong utveckla sina produkter, bearbeta marknaden osv. väljer vissa företagare tryggheten i annat tillfälligt arbete eller arbetsmarknadsåtgärder.

Att vara entreprenör eller komma med nya idéer i denna kultur är självfallet nästan omöjligt.

De geografiska avstånden och en minskad närmarknad är tillräckliga svårigheter för många.

Om jag var enskild rådgivare åt de företagare med tillväxtmöjligheter skulle jag råda dem att snarast försöka etablera på någon annan ort för att få möjlighet att utveckla sina produkter och sin marknad.

Detta innebär inte att förutsättningar saknas för ett näringsliv. Under förstudien har jag mött enskilda entreprenörer med spännande idéer, med vilja till utveckling osv.

Områdets speciella geografi och natur samt dess starka samiska kultur borde vara förutsättningar att skapa ett bärkraftigt näringsliv som gör det möjligt för människor att leva kvar i denna del av vårt land.

Kraftfulla och långsiktiga åtgärder avseende företagarnas och befolkningens framtidssyn och deras tro på den egna kraften är ytterst nödvändiga.  Speciellt viktigt är att satsa på barn och ungdomar för att undvika att dagens kultur överförs till kommande generationer.
Hur sysselsättningspolitik och arbetsmarknadsåtgärder ser ut är avgörande för traktens framtid.

Infrastruktur och geografiskt läge

De företag som är verksamma i östra Kiruna har mellan 10-20 mil till närmaste tätort. De flesta av företagarna ser det som en nackdel att driva sitt företag i östra Kiruna och att det förmodligen varit lättare i andra delar av Sverige.  Förutom en liten närmarknad och de som besöker östra Kiruna finns övriga kunder på stora avstånd. Fastän det lokala kundunderlaget är så begränsat så satsar väldigt få av företagarna på några marknadsinsatser utanför lokalområdet. Avståndet är också en begränsning för samverkan med andra företag. Få av företagen är med i någon företagarförening (10 är medlemmar i företagarföreningen varav 5 aktiva) eller har något utvecklat samarbete med andra företag.

Vissa av företagarna ser också standarden på vägarna och mobilnätets bristfälliga utbyggnad som brister och svårigheter.
Några av företagarna ser närheten till Norge och Finland som en möjlighet.

Marknad och marknadsutveckling

Av områdets 71 företag är 41 verksamma främst på närmarknaden, 23 på borta marknaden och 7 på blandad marknad.

Under samtalen och enkäten framkom att många av företagen saknar eller har marginell marknadsföring. Försäljning sker på en närmarknad där företagaren är välkänd eller genom mun till mun metoden. Väl genomförda arbeten ger nya uppdrag. Turistföretag och hantverkare bygger ofta upp ett samarbete med någon enskild samarbetspartner som köper deras tjänster eller säljer deras produkter. Ofta bygger detta samarbete med endast en partner.  Mitt intryck är att de flesta företagen är extremt produktinriktade och saknar marknadstänkande. Affärsplaner, marknadsplaner, marknadsanalyser och säljstrategier saknas. Marknadsinsatser som hemsidor och broschyrer skapas utan någon långsiktig marknadsstrategi. Tron är att gör vi bara tillräckligt bra produkter kommer kunderna.

Idag finns ingen gemensam samordning av marknads- eller säljinsatser förutom inom vissa av Eurosuandoprojektets delar.

Många av företagen saknar skyltning.  Företag som har turism eller hantverk som affärsområde missar självklart kunder utan ordentlig skyltning.

Många av företagen efterlyser såväl konkret hjälp som egen kompetensutveckling när det gäller marknadsföring och försäljning.

Idag finns två lokala försäljningsställen för hantverk, i gamla tullhuset (Eurosuandoprojektet) och i samegården i Karesuando. I Sopperoområdet saknas idag helt något lokalt försäljningsställe. De försäljningsställen som finns idag är långt ifrån tillräckligt proffisionella för att locka kunder. Standarden måste höjas betydligt både för att locka dit hantverkarna och kunderna.

·         Kraftfulla insatser för att höja kunskapsnivån om marknadsföring och försäljning hos företagarna är nödvändig. Frågan är bara hur man ska lyckas locka företagarna till sådana insatser. ( utbildning inom Eurosuandoprojektet?)

·         Insatser som radikalt höjer standarden på lokal försäljningsställena. Uppmuntra till ett lokalt försäljningsställe i Soppero. (Eurosuandoprojektet?)

·         Insatser för skyltning av företagen i området. (Eurosuandoprojektet?)

·         Orienteringsskyltar centralt i Karesuando, Soppero och Lannavaara som beskriver var ortens företag finns. (Eurosuandoprojektet?)

·         Gemensam försäljningsorganisation för turism och hantverk i Östra Kiruna. (Eurosuandoprojektet?)

Företagaren och myndigheterna

Om det finns en väldigt låg tilltro till den egna förmågan att påverka framtiden ser ofta företagaren och lokalbefolkningen politiker och myndigheter de som verkligen har möjlighet att påverka framtiden. Detta både gäller både region- som rikspolitik.

Man anser att kraftfulla politiska åtgärder är nödvändiga för att rädda bygden. Sänkt skatt och arbetsgivaravgifter för området, lägre bensinskatt, en annan glesbygdspolitik osv.

Man anser även att myndigheterna måste ta sitt ansvar och förbättra vägstandard, mobiltelefoni osv.

Näringslivsutveckling har blivit näringspolitik.

Väldigt få av företagarna nyttjar eller tar hjälp av det kommunala företagsstöd som finns inom kommunen. Man tycker det är för långt att åka in till Kiruna eller känner inte till organisationer som progressum, företagarcentrum, samisk näringslivssekreterare osv. Man anser också att detta kommunala näringslivsstöd enbart gynnar Kiruna centralort. Nästan inget av företagen har haft något besök av någon representant från näringslivets stödorganisationer.

Många är också besvikna att kommunen inte använder lokala entreprenörer som underkonsulter i deras verksamhet i området.

Många uttrycker ett stort behov av konkret stöd när det gäller ekonomiska beräkningar av investeringar, lån, bidrag och kalkyler. Man behöver också råd och stöd i produktutveckling och marknadsutveckling.

Speciellt är också förhållandet till den lokala arbetsförmedlingen. Många företagare i området upplever sig periodvis beroende av arbetsmarknadsåtgärder. Många upplever att den lokala arbetsförmedlingen idag inte bara har funktionen av arbetsförmedling utan också fungerar som ett lokalt utvecklingskontor eller som ett lokalt statligt näringslivskontor. Många upplever att AF har idag har stor betydelse för hur näringslivet fungerar i området. AF är inblandade i nästan all utvecklingsverksamhet inom området. Som nödvändiga insatser anges bland annat:

·         Att inom projekt Eurosuando projektanställa en lokal näringslivsutvecklare som är stationerad i östra Kiruna. Tjänsten måste jobba med uppsökande verksamhet dvs. besöka företagen, lära sig deras vardag, ge konkret stöd.

·         Att i projekt Eurosuando ta initiativ till bildandet av en ny företagarförening i Östra Kiruna.

·         Att Kiruna kommun tillsammans med länsstyrelsen och LAN utarbetar ett näringslivspolitiskt handlingsprogram för området. 

Samverkan och samarbete mellan företag

Nästan alla företagare påpekar vikten av samverkan mellan företag men de flesta av företagarna upplever att de jobbar väldigt ensamma. Endast 10 företag är medlemmar i någon företagarförening. Inom området finns idag 3 olika grupperingar som samarbetar. Ett kring stensliparverksamheten i Lannavaara och den företagarutbildning som genomförs där.

Ett kring Eurosuandoprojektet och ett kring det samiska utvecklingscentret i Karesuando. Dessa tre grupperingar samarbetar inte utan ser varandra mer eller mindre som konkurrenter.

Företagen har även få kontakter med andra företag utanför östra Kiruna. Man är inte medlemmar i branschorganisationer eller driver projekt eller verksamhet tillsammans med andra företag.

Detta är självklart förödande för såväl marknads- som produkt- och idéutveckling.

Att bygga om tullhuset i Karesuando och göra det attraktivt för att locka fler företag att etablera sig där. Idag är lokalen inte tillräckligt attraktiv. Följande åtgärder är nödvändiga:

·         Att bygga attraktiva kontor

·         Att skapa möjlighet till konferens och utbildningar

·         Att skapa en yttre miljö som attraherar turister och besökare.

·         Större ”butikslokaler”

·         Gemensamma möjligheter till fax, kopiator, telefonväxel, bredband, vidoekonferens

·         Skapa ett fast programutbud kring lokalen med föredrag, kortare utbildningar, debattkvällar utställningar. Dessa ska inriktning på företagande, utveckling och entreprenörskap.

·         Locka seminarier och konferenser till Eurosuandohuset.

·         Att det framtida Eurosuandoprojektet ägs av områdets företagare med en styrelse. Bygg detta ägande kring de tre grupperingar som nämns ovan.

·         Att Eurosuandoprojektet blir en angelägenhet för hela östra Kiruna och inte bara något för Karesuando.

Företagarna och kompetensutveckling

Idag ser jag fyra tillväxtområden inom området. Ett kring slöjd och hantverk, ett kring turism, ett kring stensliperiet i Lannavaara och ett kring rennäringen och förädling av renprodukter. Dessa 4 områden har en större marknad än bara närmarknaden. Det finns goda förutsättningar för samverkan inom respektive område och mellan dessa områden.

Satsningar på kompetensinsatser bör i första hand riktas mot dessa områden. Gärna utbildningsinsatser där företrädare från alla dessa branscher deltar. Inom följande områden upplever företagarna de behöver förstärka sin kompetens:

·         Marknadsföring

·         Säljutbildning

·         Branschnära utbildningar

·         Företagsekonomi.